Spelpaus långt ifrån vattentätt

Drygt två veckor efter lanseringen av tjänsten Spelpaus hade runt 14 000 personer frivilligt registrerat sig med tron att de skulle bli spärrade från alla typer av spel om pengar i Sverige. Tjänsten lanserades i början av 2019 med förhoppningen att kunna skydda spelmissbrukare mot återfall. Rapporteringen som kommit därefter visar att skyddet är långt ifrån vattentätt.

Tanken är god. I takt med att massor av nya casinon etableras i Sverige så har Folkhälsomyndigheten samtidigt flaggat för spelmissbruk som ett växande folkhälsoproblem. Idén om att ge spelare möjlighet att blockera sig själva från att spela om pengar på alla licensierade spelbolag i Sverige är kanske överambitiös, men inte överraskande. Tjänsten ger spelare möjlighet att spärra sig själva under en viss tidsperiod eller tills vidare. Spärren ska också stoppa direktreklam från spelbolagen. Tyvärr har det inte fungerat som det var tänkt. Rapporter från spelmissbrukare och media har bland annat visat följande:

• Direktreklam fortsätter att skickas ut till spärrade spelare från spelbolagen
• Spelare har haft möjlighet att spela vidare på vissa etablerade nätcasinon trots spärren
• Nya casinon har inte lagts in i spärrsystemet tillräckligt snabbt

Spelinspektionen har varit oklara kring frågan om det beror på tekniskt fel hos dem själva eller hos spelbolagen. Det är också oklart kring vad konsekvenserna blir om ett spelbolag inte följer de nya direktiven.

Goda intentioner stoppar inte spelmissbruk

Tjänsten Spelpaus kom från en nobel idé och var full av goda intentioner. Få, om ens någon, motsäger tanken om en total, frivillig spärrtjänst för spelmissbrukare. Men goda intentioner är sällan tillräckligt, vilket Spelpaus visar prov på. De nätcasinon som har lyckats undgå spärren – vems fel det än är – drar till sig spelmissbrukare medan de nätcasinon som sköter sig straffas. När spärren inte fungerar som den ska så straffas både spelmissbrukare och anhöriga som förlitar sig på tjänsten.